Härliga hus i
Österbotten

De vanligaste skadorna i gamla stockhus

En byggnad består av många delar som behöver granskas och underhållas. Klicka på de olika byggnadsdelarna och lär dig mer om vanliga skador och hur man kan åtgärda dem.Lägg märke till att det här är endast exempel på de vanligaste skadorna och åtgärder för att reparera dem.

Grunden
Stockstommen
Fasad och brädfodring
Vattentaket
Fönster
Botten och mellanbjälklag
Eldstäder och skorsten

Grunden

Problem: Stenfotens stenar har rubbats och grunden har sjunkit till marken.

Lösning: Grunden är byggnadens viktigaste del och vid åtgärder här bör man vara omsorgsfull. När man söker efter orsaken till skadan måste man granska både marken och själva byggnaden. De vanligaste skadorna i grunden är sättningar, olika brytningar och tjälskador. Skadan kan orsakas av fel som gjordes redan under byggtiden eller så har det uppstått senare förändringar i byggnaden eller dess omgivning. Det kan räcka som åtgärd att man flyttar en sten tillbaka till sin plats eller så kan det också bli ett väldigt stort projekt, så det löns att i lugn och ro utreda orsakerna och beakta alla faktorer.

Stockstommen

Problem: Stocken eller delar av den är rutten

Lösning: Stocken kan bytas och ruttna delar kan lappas. Till exempel timmermän och konservatorer som är specialiserade på gamla timmerbyggnader kan hantera dylika arbeten. Oftast är de nedersta stockvarven i byggnaden som är i dåligt skick. Även under fönstren kan det finnas skadade partier då vattnet har runnit längs väggen.

Fasad och brädfodring

A) Brädfodring som är i dåligt skick

På samma sätt som målfärg skyddar brädfodring så skyddar brädfodringen även stockstommen. Det går att byta brädfodring, men även här är det skäl att fundera ifall det är nödvändigt att byta hela brädfodringen eller räcker det med att ersätta de skadade delarna.

Det är bra att fästa uppmärksamhet vid om det stänker vatten från fönsterbleck och takets hängrännor mot brädfodringen. I så fall bör man leda vattnet bort från byggnaden. Brädfodringen hålls även i bättre skick ifall man håller bort växtlighet från husets omedelbara närhet.

B) Brädfodringens målfärg är i dåligt skick

En byggnad kan målas på nytt. Målskiktet skyddar träytan, så vid behov bör man måla på nytt. En stor fråga är med vilken målfärg man skall måla byggnaden. Traditionella målfärger för utomhusbruk är slamfärg och linoljefärg.

C) Mossa och smuts på brädfodringen

Brädfodringen kan tvättas och vid behov kan man även måla den på nytt.

Vattentaket

Problem: Taket läcker

Lösning: Ett läckande tak måste repareras eftersom takets viktigaste funktion är att hålla bort vatten från byggnaden. Oftast kan det räcka med att reparera den del av taket som läcker. Vid granskning och reparation av taket är det bra att även granska roten eller underlagstaket och takstolarnas skick.

Fönster

A) Problem: Fönstrens trädelar är i dåligt skick

Lösning: En gammal fönsterbåge i trä kan oftast åtgärdas. De ruttna delarna i fönsterbågen kan ersättas med nytt trävirke eller vid behov kan man byta ett helt fönster till ett nytt. Nya fönster kan tillverkas hos en snickare eller den som har tur kan också hitta en ny från butiken. Du kan bekanta dig med renovering av fönster på till exempel Stundars Youtubekanal eller i Museiverkets restaureringskort (finns endast på finska).

B) Problem: Målfärgen är i dåligt skick

Lösning: Om endast målfärgen är i dåligt skick men trämaterialet gott, räcker det med slipning eller borttagning av den gamla målfärgen och ett nytt lager målfärg till fönsterbågen. Det löns att sköta om och måla sina fönster regelbundet.

C) Problem: Söndrigt glas

Lösning: Ett söndrigt glas innebär inte att hela fönsterbågen måste bytas. I butiken kan man köpa nytt eller glas i gammal stil eller så återvänder man glas från överflödiga gamla fönster.

Botten och mellanbjälklag

Problem: Golven bågnar eller har sjunkit ned.

Lösning: I golvkonstruktionen kan finnas ruttna delar. Fukt i grunden skadar bottenbjälklaget: golvkonstruktionen har börjat ruttna och golvet börjar svikta. Även i mellan och övre bottenbjälklaget är fukt och vatten ett problem. Skador uppstår ofta i anslutningen mellan golv och vägg, i skorstenens genomföringar och i samband med vattenpunkter. Konstruktioner i trä kan bytas ut och renoveras. Det viktigaste är att utreda varför fuktskadan har uppstått och att försöka åtgärda situationen.

Sliten golvyta

Problem: Plank- eller brädgolvet är slitet och fult

Lösning: Trägolv slits med tiden men man skall ändå inte lättvindigt byta ut dem. Det finns en särskild stämning i ett gammalt slitet trägolv som även berättar om husets historia. Gamla golv kan vid beov slipas och behandlas till exempel genom att måla eller med andra traditionella ytbehandlingsmetoder såsom såpskurning eller mjölkbehandling.

Väggarnas ytor

A) Problem: Trasiga och smutsiga tapeter

Lösning: Även gamla tapeter berättar husets historia så försök om möjligt bevara dem på sin plats. Även om de inte kan bevaras löns det att ta tillvara mindre bitar. Man kan försöka åtgärda trasiga tapeter genom att limma fast papper i sprickorna. En konservator eller restaurerare kan tillverka nya liknande tapeter i stället för trasiga och smutsiga tapeter. Om man vill tapetsera om helt och hållet kan man använda traditionella tapetmodeller som i Finland tillverkas av Pihlgren & Ritola och Sandudd.

B) Problem: Spännpappen hänger eller har sprickor

Lösning: Spännpappen lever med fuktförhållanden. Vid ökad fukt släpper spännpappen och vid torrare förhållanden spänns den. Spännpappen kan också lossna genom byggnadens rörelser, till exempel då stockstommen har satt sig. I så fall kan man spänna spännpappen. En sprucken spännpapp som annars är i gott skick kan åtgärdas genom att limma en bit kartong eller papper. Goda råd för att renovera spännpapp finns i Museiverkets restaureringskort, nummer 18 (finns endast på finska).

Eldstäder och skorsten

Problem: Eldstaden eller ugnen drar inte

Lösning; I gamla hus finns många olika eldstäder: vedspisar, öppnaspisar, kakelugnar, plåtugnar och kaminer. Det finns lite olika tekniker för eldning i dessa, men alla behöver en hel och fungerande rökkanal och skorsten. Ifall det inte drar i eldstaden kan det bero på en igentäppt skorsten eller kall och fuktig rökkanal. För en kall och fuktig rökkanal hjälper det till exempel att elda ett papper som värmer kanalen något. Sotning är den viktigaste åtgärden: förutom att rengöra eldstaden så granskar sotaren även eldstadens och skorstenens kondition. I en eldstad finns olika kanaler som även kräver rengöring.

På Stundars Youtubekanal kan du se en video från Carlsros museum där man förutom att berätta om villans historia även berättar om kakelugnar samt om murning och konservering av dem.

Innemiljöproblem

Problem i innemiljön kan orsakas av utifrån kommande orenheter i luften eller mögelsporer. Oftast är det fukt som ger upphov till tillväxt av mikrober och mögelsporer som i sin tur orsakar innemiljöproblem. I en byggnad kan växa flera olika mögelsvampar som ger skador på trämaterialet.

Det är viktigt att sköta om huset så att det inte uppstår optimala förhållande för mögel och svamptillväxt. Till exempel är det viktigt att kryputrymmet hålls rent så att det inte finns näring för mögelsvamp och att luften kan cirkulera. Vatten får inte ansamlas i närheten av byggnaden eller måste ledas bort från byggnaden genom takfoten. Man måste också se till att värme, – vatten och avloppssystemen är i skick.

I gamla byggnader kan man ha använt giftiga material såsom kreosot och asbest. När man renoverar en gammal byggnad måste man beakta det här, använda rätt skyddsutrustning och vid behov kontakta yrkesmän som kan hantera och avlägsna giftiga ämnen.

Insekter

Insekter kan ta sig in i huset och förstör trämaterial i både konstruktionen och i möbler. De värsta skadeinsekterna är envis trägnagare (Hadrobregmus pertinax), nordlig trägnagare (Hadrobregmus confusus) och strimmig trägnagare (Anobium punctatum). Insekterna får sin näring ur träet och kan göra så i flera år före man upptäcker deras skador.

När man upptäcker insekterna bör man ta reda på ifall de aktiva eller om det är en gammal skada. Ofta använder sig insekterna av fuktangripet trävirke som näring. Förekomsten av insekter kan alltså berätta om förhöjd fukt och fuktskador. Fuktskador och övriga optimala omständigheter för insekterna kan åtgärdas. För att göra sig av med insekterna kan man använda sig av fällor eller bekämpningsmedel.

Lär känna skadorna på huset

– Ett gammalt hus är ett gammalt hus och fungerar annorlunda än ett nytt hus: lär känna ditt hus och granska regelbundet eventuella förändringar

– Att förebygga skador är enklare och billigare än att reparera dem, därför lönar det sig att underhålla huset regelbundet

-Skadorna kan finnas gömda bakom eller under panel, tapeter och motsvarande ytor.

– Kom också ihåg att söka efter och åtgärda orsaken till skadan och inte bara reparera eller täcka över den skadade delen.

– En bra princip är att åtgärda och byta endast det som är skadat. På så sätt bevaras så mycket som möjligt av byggnadens ursprungliga konstruktion och material.

– I gamla tider så bodde och arbetade man i gårdar och hus i enlighet med årstidernas växlingar. Ägaren till ett gammalt hus gör klokt i att skapa en årsklocka för husets skötsel som strukturerar upp husets service och underhåll.

Var hittar man information och renoveringsråd?

Kunskap om gamla hus och renoveringsråd hittas på många ställen. Ny litteratur i ämnet är lättillgänglig men det lönar sig också att bekanta sig med äldre böcker och verk om byggande. I dessa hittas kunskap om hur man byggde och reparerade förr. Det finns skäl vara kritisk också. Även byggandet har utvecklats och en del av gamla sätt och metoder har bevisats vara felaktiga.

Bra grundinformation om renovering av byggnader hittas i Museiverkets reparationskartotek https://www.museovirasto.fi/fi/palvelut-ja-ohjeet/julkaisut/korjauskortit Museiverket har år 2022 öppnat https://www.korjaustaito.fi/ -sidan där du hittar information om restaurering och exempel på förverkligade objekt. Också på Stundars You Tubekanal kan du bekanta dig med restaurerade byggnader; Kosola gård 1 och 2, Storgårds hus och Johanssons gård.

Ta i beaktande att renoveringsråden och lösningarna är många och den rätta lösningen är beroende av många faktorer. Någon restaurerar sitt hus och följer strikt gamla, traditionella råd och metoder medan andra tar nya metoder och teknik i bruk. Även förr byggde man på många olika sätt, och metoderna har växlat mellan områden och byggare. Skolorna är många och även husägarens behov och resurser är olika. I renoveringsarbetet kan man påträffa tidigare byggares ”fiffiga lösningar” och materialval såsom asbest och kreosot, som man idag vet att är skadliga.

Då man säker yrkesmässiga tjänster kan det vara bra att fråga många tjänsteleverantörer. De företag som är inriktade på nybyggnation och nya tekniker kan ge andra svar/råd än de företag som riktat in sig på äldre byggnader och traditionella byggnadstekniker.

Utöver litteratur och yrkesmänniskor inom byggnadsvård finns det i Finland många föreningar och restaureringscenter och om dessa hittar du information på Rakennusperinteen ystävät ry:s sida https://www.tuuma.net/linkit. I de regionala ansvarsmuseerna, tidigare lanskapsmuseerna, arbetar byggnadsforskare som också kan ge råd. För att vårda och restaurera byggnadskulturen kan man söka medel från Museiverket och NTM-centralerna. Museiverket delar årligen ut bidrag för restaurering av byggnader och kulturmiljömål, https://www.museovirasto.fi/fi/avustukset/rakennukset
medan NTM-centralerna delar ut bidrag för vård av byggnadsarvet https://www.ely-keskus.fi/avustukset-rakennusperinnon-hoitoon?fbclid=IwAR36BHeqvPt_LvS7XxP5Wr9MJPx5EJskiK0i3h6q5yxhwUjleClkjQFNtCk

Dokumentation av en byggnad och utförda åtgärder

Före man börjar renovera ett nyköpt hus är det bra att dokumentera startläget. Genom dokumentationen bevarar man husets samlade historia. Ta åtminstone bilder på huset både utomhus och inomhus. Man kan också samla prover/provbitar från ytmaterial såsom tapeter. Ivriga renoverare kan också ta reda på husets historia från arkiv och lokalhistoriska källor.

Skriv ner reparationer och servicearbeten som behöver göras. Skriv också ner de reparationer och servicearbeten som gjorts, när de gjorts och vilka material och produkter som använts. Det är underlättar vid underhållet och planeringen av servicearbeten längre fram.

Vid skrivandet av detta avsnitt har följande material använts som underlag:

Rohmut ja riesat – Tuhohyönteisten tunnistusopas. Suomen museoliiton julkaisuja.
Rakkaat vanhat puutalot – Säilyttäjän opaskirja. Matti Laine ja Anssi Orrenmaa.
Perinnemestarin remonttikirja. Hannu Rinne.
Hirsitalon kunnostaminen. Risto Vuolle-Apiala.
Museoviraston korjauskortit

Härliga hus i
Österbotten

Copyright 2022 © Härliga Hus i Österbotten ǀ Site by E Nyman Design

Integritetspolicy